7 frågor om inomhusluften på arbetsplatsen – vår expert svarar

En sak när det gäller inomhusluften är helt klar: om det uppstår problem med inomhusluften måste man först reda ut problemen och sedan rätta till dem. Ibland finns det onödig oro gällande inomhusluften, och ibland kan det vara oklart var och hur man ska börja reda ut situationen.

Anne Korpi, specialsakkunnig på inomhusförhållanden i Senatfastigheter, besvarar sju allmänna frågor och orosmoment gällande inomhusluft på arbetsplatsen.

1. Har de finländska arbetsplatserna särskilt många problem med inomhusluften?

Nej, det har de inte. Men vi har fått en stark uppfattning av att det finns särskilt många problem med inomhusluften i våra byggnader. Detta framkom när vi utredde finländarnas uppfattningar om inomhusluften våren 2018.

I Finland och Sverige förekommer betydande problem med inomhusluften i nästan samma omfattning. Detta resultat kom experterna vid Institutet för hälsa och välfärd, Arbetshälsoinstitutet och Kommunförbundet fram till i sin utredning 2019.

Vår uppvärmningsperiod kan göra inomhusluften torr och få den att verka obehaglig. Då reagerar vår hud och våra slemhinnor mer känsligt för eventuella orenheter som orsakas av byggnaden, verksamheten eller bristfällig städning.

Visst finns det också byggnader som har problem med inomhusluften. En orsak är att det till exempel i kommunerna finns många äldre byggnadsbestånd, för vilka det har inte anvisats medel för behövliga nybyggnads- och reparationsinvesteringar.

Senatfastigheter har spenderat tiotals miljoner euro per år på inneluftsrenoveringar i statliga byggnader. Vi förebygger också systematiskt problem med förhållandena inomhus. Resultaten av dessa åtgärder borde under de närmaste åren märkas i form av minskade problem med inomhusluften i statens fastighetsbestånd.

Människors oro och erfarenheter av inomhusluften måste alltid tas på allvar och leda till reaktioner. Rapporter om olägenheter ska alltid tas upp till behandling och en snabb och systematisk undersökning ska göras. Därefter ska man på ett öppet sätt informera om resultaten och de nödvändiga åtgärderna. I Senatfastigheter står dessa principer i centrum för vår strategi för inomhusluften. Dessutom vill vi för egen del främja en konstruktiv diskussion i denna fråga.

2. Vem ansvarar för kvaliteten på inomhusluften på arbetsplatsen?

Arbetsgivaren ansvarar för att det är hälsosamt och tryggt att arbeta på arbetsplatsen. Arbetsgivaren måste därför identifiera och åtgärda problemen. Vid behov ska externa experter anlitas.

Fastighetsägaren ansvarar för sin del att byggnaden är hälsosam, säker och användbar. Ägaren ansvarar också för att problemet med inomhusluften avhjälps, om det beror på konstruktioner, isoleringar eller grundläggande system som ägaren av byggnaden ansvarar för. Vid behov ger fastighetsägaren också anvisningar om hur lokalen ska användas så att inomhusluftens kvalitet inte försämras.

Det finns också uppgifter för andra. Det lönar sig att be alla delta i utvecklingen av inomhusluften: cheferna, arbetstagarna, arbetarskyddet, fastighetsunderhållet och företagshälsovården. Om någon känner oro lönar det sig att genast underrätta chefen och fastighetsägaren via den överenskomna anmälningskanalen för att ärendet ska gå vidare.

Det bästa sättet att snabbt identifiera och lösa problem är när alla har en uppfattning om hur man ska agera och vem som har ansvaret.

I Senatfastigheter har vi utvecklat en egen handlingsmodell för statsförvaltningen för att upptäcka och lösa problem med inomhusförhållanden.

3. Är sjukdomar med koppling till inomhusluft vanliga?

Egentliga sjukdomar med koppling till inomhusluft orsakas av asbest, radon och legionellabakterier och sådana sjukdomar är sällsynta. Tobaksrök och små partiklar som kommer utifrån orsakar också sjukdomar, och fuktskador är en riskfaktor för astma.

Andra upplevda störningar med inomhusluften är trivselolägenheter och övergående symptom, som inte är sjukdomar. Även miljökänslighet är ett symptom, inte en sjukdom.

Drag, dålig luft, lukter, kyla, för hög temperatur, torr luft, kvalmighet eller damm minskar trivseln. Dessa kan ibland också leda till övergående symtom och irritation i slemhinnorna, men innebär inte någon egentlig risk för sjukdom.

När orsaken till dessa olägenheter klarläggs och åtgärdas upphör de övergående symtomen och olägenheterna i allmänhet. Å andra sidan upplever inte alla symptom och de försvinner inte heller samtidigt för alla, vilket därför gör inneluftsproblem besvärliga. De upplevda olägenheterna och symptomen kan utöver av förhållandena dessutom bero på verksamhetsomgivningen, arbetets art och den individuella känsligheten. Hos vissa människor kan symtomen räcka länge och leda till att de lättare får symtom.

När det gäller symtomen kan man aldrig nå ett nollvärde, dvs. man kan inte uppnå hundraprocentig nöjdhet med inomhusluften. Men det betyder inte att man bör förringa symtomen. Problem med inomhusluften ska alltid tas på allvar, felen ska utredas och skador repareras. I vissa situationer hittar man inte i byggnaden någon teknisk orsak till symtomen ens efter grundliga undersökningar. Då måste man finna andra lösningar för att hjälpa den som drabbats av symtom, och där lösningen inte är att ständigt byta rum. Det behövs stödjande av arbetsförmågan och rehabiliteringstjänster samt övertygelse om att det finns en lösning.

4. Tas inneluftsrelaterade symtom och oro på tillräckligt allvar?

En uppfattning om att erfarenheter av inomhusluften har förringats kan uppstå om inneluftsprojektet inte framskrider till exempel på grund av att modellen för inneluftsverksamheten och de olika parternas uppgifter och ansvar inte är kända bland alla.

Vi på Senatfastigheter har nolltolerans mot problemen med inomhusluften och vi vill påverka inomhusluftsförhållandena i samarbete med alla våra partner. Det är därför vi tar anmälningar om inneluften på allvar.

Å andra sidan tar det alltid tid att genomföra grundliga undersökningar och de därpå följande faserna i planeringen och genomförandet av reparationerna, och om kommunikationen om dessa haltar kan det ge ett intryck av att man underskattar problem med inomhusluften. Vi arbetar hela tiden för att förbättra kommunikationen om våra inneluftsprojekt.

Här måste jag ytterligare nämna en tredje sak: även inom hälso- och sjukvården måste man ta den som har symtom på allvar, och anvisningarna i denna fråga har också preciserats. Som fastighetsägare bedömer vi inte symtomen och kan inte heller behandla dem. Däremot hjälper vi för vår del att ta fram lösningar i arbetslokalerna tillsammans med den symtomdrabbade arbetstagaren, arbetsgivaren och företagshälsovården.

5. Varför tar man itu med mögelproblem först när människor blir sjuka?

Så ska man verkligen inte göra – det är dyrt och ineffektivt! Däremot lönar det sig att ingripa i problemen i tid och även i övrigt planmässigt utveckla inomhusförhållandena.

Förebyggande åtgärder minskar både olägenheter och kostnader. Bra förebyggande verksamhet börjar redan när nya lokaler planeras och fortsätter bland annat genom regelbundna besiktningar och systematisk uppföljning av förhållandena.

I Senatfastigheter har vi sju regionala experter på inomhusluft och som stöd har de fyra mögelhundinstruktörer med utbildning i inomhusluftsfrågor samt 60 fastighetschefer som introducerats i inomhusluftsfrågor. Dessutom betonar vi den kompetens inom inomhusluft som vårt servicenätverk har. Med detta team tar vi i ett så tidigt skede som möjligt itu med alla obehag som inomhusluften orsakar på de arbetsplatser som vi ansvarar för.

Fukt- och mögelskador förklarar inte merparten av symtomen och de upplevda olägenheterna med inneluftsproblem i byggnader. De kan vara en av orsakerna till symtomen och erfarenheterna av inomhusluftens kvalitet, men deras hälsomässiga betydelse har visat sig vara mindre än väntat. Utöver dessa inverkar till exempel temperatur, luftens cirkulation, gasformiga och partikelformiga föreningar, service, underhåll, reparation av fel, städning, ändamålsenliga sätt att använda lokalerna och individuella skillnader. Det är naturligtvis alltid nödvändigt att reparera skador, även om symptomen orsakas av något annat.

6. Hamnar många mögelhus i dyra reparationsspiraler?

Det är sällan bara en sak som orsakar problemet med inomhusluften. Om byggnaden har mögel- och fuktskador, finns det förmodligen andra faktorer som förvärrar problemet. Om alla dessa inte identifieras eller repareras samtidigt är reparationsspiralen klar.

Mögel- eller fuktskador innebär inte automatiskt att en byggnad måste rivas. Byggnaden och dess användning ska bedömas med tanke på hela livscykeln. Om byggnaden fortfarande kan användas i många år, lönar det sig alltid att utreda möjligheten att reparera den. Kostnaderna för renovering och nybyggnation jämförs mycket noggrant. En bra och systematisk reparation ger många fler användningsår. Vi har många framgångsrika exempel på detta. Dessutom finns det många byggnader med kulturhistorisk betydelse där en rivning inte ens är ett alternativ.

Till exempel i Villmanstrand totalrenoverades ett polishus som var byggt 1980. Renoveringen genomfördes med noggrann fukthantering, och slutresultatet blev en totalrenoverad och enligt det riksomfattande polishuskonceptet genomförd sund byggnad.

7. Kan en anställd själv göra något för en god inomhusluft?

Alla kan påverka inomhusluftens kvalitet genom att själva agera på ett städat sätt på arbetsplatsen. Det lönar sig också att övervaka arbetsmiljöns tillstånd och genast meddela om man upptäcker problem.

Det lönar sig att ordna det egna arbetsbordet så att det lätt kan städas upp. Städning påverkar trivseln och inomhusluftens kvalitet. Det lönar sig inte att ta med egna prydnadsföremål, blommor eller mattor till arbetsplatsen, eftersom de försvårar städarens arbete.

Det lönar sig till exempel att förvara papper och lösa arbetsredskap i skåp med dörrar. När man kommer in lönar det sig att byta till inneskor och ytterkläder kan lämnas någon annanstans än i kontorslokalen. Det lönar sig att undvika rökning och överdriven användning av parfymer under arbetsdagen. Lukter belastar inomhusluften och kan i värsta fall orsaka allergiska reaktioner. Alla kan bidra till en bättre inomhusluft även med små medel.