Varför och hur gör man radonmätningar? Senatfastigheter gjorde en omfattande utredning om radonhalten i arbetslokaler

År 2020 utredde Senatfastigheter radonhalterna i 297 statsägda byggnader där man arbetar minst 20 timmar per år, dvs. cirka 6 minuter per dygn. De äldsta av de undersökta byggnaderna är från 1800-talet och de nyaste från 2019.

Den nolltolerans för inomhusförhållanden som Senatfastigheter förklarat omfattar förebyggande uppföljning av radonhalter i byggnader. Av de radonrapporter som gjordes förra året sammanställdes en omfattande utredning. På basis av resultaten av utredningen planeras behövliga åtgärder för att undanröja eventuella radonskador.

Risse Koponen, specialsakkunnig på inomhusförhållanden hos Senatfastigheter, berättar om vad som är bra att veta om radon och dess undersökning på arbetsplatser.

Vad är radon och varför bör man kontrollera dess halter?

Radon är en luktfri, smaklös och osynlig radioaktiv gas som bildas av uran i marken. Radon förs in i inomhusluften från springor i byggnadernas nedre del. Radon i inomhusluften är den viktigaste källan till radioaktiv strålning för finländarna.

Det finns mycket radon i marken i Finland, och i vårt land finns det många områden där det är obligatoriskt att mäta radon på arbetsplatser. Radonhalten får inte överstiga 300 becquerel per kubikmeter (Bq/m³) i en lokal där man arbetar mer än 600 timmar per år.

Hur mäts radonstrålning?

Radonundersökningen genomförs mycket enkelt. Mätningarna utförs med radonmätningsburkar som godkänts av Strålsäkerhetscentralen och som förs in i arbetslokalen och fästs på en stillsam plats. Burken finns på mätplatsen i cirka två till fyra månader och analyseras därefter av ett ackrediterat laboratorium.

Om mätresultatet är mer än 200 becquerel per kubikmeter utreder vi omedelbart om arbetstiden i lokalen för arbetstagarna är mer eller mindre än 600 timmar per år. I lokalen utreds dessutom dygnsvariationen för radonhalten.

Är radon ett problem i gamla byggnader?

Undersökningen visade att man inte kan fastställa radonhalten utifrån byggnadens ålder. Inte heller resultatet av en besiktning av en byggnad anger direkt radonrisken i byggnaden, men skador och luftläckage i bottenbjälklaget innebär en ökad risk också för förekomsten av andra problem med inomhusförhållandena. Radonmätningar ska alltså alltid göras i synnerhet på sådana besiktade platser där man upptäckt brister i bottenbjälklagets konstruktioner.

Hittade man radon i statsägda byggnader?

I de undersökta statliga byggnaderna är situationen ganska god: den genomsnittliga radonhalten var 73 becquerel per kubikmeter. Den är betydligt lägre än radonhalten i finländska bostäder, som i genomsnitt är 94 becquerel per kubikmeter.

På de cirka trettio platser där referensvärdena på 300 Bq/m³ överskreds har åtgärder inletts och man har i ärendet informerat dem som använder lokalerna.

Byggnaden klassificerades som en radonriskbyggnad, om en byggnads radonmätningsresultat överstiger 200 Bq/m³ och arbetstiden i lokalen överstiger 600 timmar per år. Dessa byggnader utgjorde mindre än 20 procent av de undersökta byggnaderna. I radonriskbyggnader är det möjligt att referensvärdet för yrkesmässig exponering överskrids om byggnadens användning eller förhållandena förändras. Om man vill öka användningen av lokalen, ska behovet av radonreparationer bedömas på nytt.

Hur får de som arbetar i Senatfastigheters lokaler information om radonmängderna?

Målet med den strålsäkerhetslag som reviderades 2018 är att ingen i Finland ska utsättas för alltför mycket radongas i sitt arbete. Radonmätningar på arbetsplatser är en del av arbetarskyddet för personalen och lokalanvändarna. Enligt lagen ankommer det på arbetsgivaren att utreda radonhalten.

Den nolltolerans för inomhusförhållanden som Senatfastigheter har förklarat grundar sig i hög grad på förebyggande arbete, och därför undersöker och granskar inneluftsteamet radonvärdena i byggnader på eget initiativ. Efter det att radonhalten har mätts i Senatfastigheters lokaler går fastighetschefen igenom resultaten med arbetsgivaren och personalen. Utifrån utredningsresultaten genomför Senatfastigheter eventuella reparationer och vidtar ytterligare åtgärder.

Hur övervakar Senatfastigheter radonstrålning i byggnader?

Vi har redan utvecklat nya metoder utgående från utredningsresultaten. Till exempel i fortsättningen rekommenderar vi radonrör i alla stora statliga nybyggnads- och reparationsprojekt som förhindrar att radon förs in från marken till inomhusluften. Radonrör bidrar också till att förbättra den fukttekniska funktionen i bottenbjälklaget.

Vi följer även i fortsättningen radonhalterna i statens byggnader på ett förebyggande sätt. Radonutredningar införs systematiskt i de årliga besiktningarna av byggnader. Därigenom kan vi samla in undersökta uppgifter om eventuella förändringar i radonvärdena för att bättre kunna reagera och förklara orsakerna till dem.

Senatfastigheter klassificerar radonresultaten i fem olika klasser, där man utöver halten beaktar tidsbegränsningar för vistelse i lokalen. Det har man nytta av om användningen av eller ändamålet med lokalerna ändras senare.