Vi har minskat våra fossila koldioxidutsläpp från energianvändning och energiupphandling med över 90 procent under de senaste tio åren. Dessutom har vi avsevärt effektiviserat användningen av statens lokaler och infört praxis inom cirkulär ekonomi som främjar materialeffektivitet. I år lanserade vi ett program för biologisk mångfald.
Vår största utmaning under de närmaste åren är rekordtakten för investeringar i byggande och utveckling av Försvarsmaktens lokaler. Den ökar vår byggnadsvolym kraftigt, förbrukar stora mängder energi och icke förnybara naturresurser samt producerar direkta och indirekta klimatutsläpp. Detta återspeglas redan nu i en liten ökning av Försvarsfastigheters totala koldioxidavtryck. Samtidigt eftersträvar vi koldioxidneutralitet senast 2035. Hur ska ekvationen lösas?
Ansvarsfullt byggande med beaktande av naturens bärkraft kräver förbättringar i alla projektfaser.
Befintliga lokaler måste utnyttjas alltid när det är möjligt. När nytt byggs ska utrymmeseffektivitet, omvandlingsflexibilitet, koldioxidneutralitet, materialeffektivitet och möjligheterna att utnyttja återvunnet material beaktas redan när beredningen av projektet inleds.
Ju senare man börjar beakta dessa frågor, desto svårare blir det att bygga på ett ansvarsfullt sätt. Det är också fråga om att ändra värderingar och ledningssätt, där man jämsides med de ekonomiska och funktionella aspekterna höjer ett ansvarsfullt genomförande av projektet på ett mätbart och kostnadseffektivt sätt.
Som stat har Finland på många sätt förbundit sig till koldioxidneutralitet, cirkulär ekonomi och tryggandet av den biologiska mångfalden. Dessa åtaganden är alltså gemensamma för alla statliga aktörer, inte bara för oss som fastighetsinnehavare och som fastighetsförvaltare.
Timo Kanerva, samhällsansvarsdirektör, Försvarsfastigheter
