Polishusets nya liv som en sund byggnad

Polishuset i Villmanstrand byggdes 1980 och finns intill Kansalaistori, en av stadens mest centrala platser. Under mer än tre årtionden tjänade huset på ett exemplariskt sätt både polispersonal och kunder, tills tiotals anställda fick symtom på grund av de allt värre problemen med inomhusluften. Företagsläkaren fick rapporter om bland annat torra ögon och symtom på astma.

Även lokala tidningar tog upp polishusets hälsoproblem i början av 2010-talet. Senatfastigheter reagerade snabbt, och man försökte genast åtgärda problemen. En grupp för inomhusluften bildades, som utöver företrädare för personalen vid polisinrättningen och Senatfastigheter även bestod av företagshälsovården.

”Fönster och sprickor tätades och mindre renoveringar gjordes. Situationen förbättrades dock inte nämnvärt”, säger biträdande polischef Marko Nyyssönen vid polisinrättningen i Sydöstra Finland.

Polishuset tömdes i april 2012, då alla 140 anställda flyttade till tillfälliga lokaler. Kundservicen flyttade ett par kvarter och resten av personalen nio kilometer intill Saima kanal i Mustola. Polisfängelsets verksamhet flyttades till Imatra.

Senatfastigheter och Polisstyrelsen funderade tillsammans på hur situationen kunde lösas. Polishusets livslängd började oundvikligen nå sitt slut. Personalen hade flyttat till andra lokaler, men polishuset hade inte meddelats användningsförbud.

”Vi funderade på att en fullständig ombyggnad kan planeras redan i förväg, dvs. innan situationen går så långt att byggnaden meddelas användningsförbud”, fortsätter Nyyssönen.

Senatfastigheters spetsprojekt

Timo Juolevi, byggchef vid Senatfastigheter, deltog aktivt i projektet. Han berättar att projektplanen för en totalrenovering av polishuset blev klar 2014. Följande år fick projektet anslag och projektet inleddes.

Totalrenoveringen var ett av Senatfastigheters spetsprojekt. Renoveringen kostade 15 miljoner euro och genomfördes enligt det riksomfattande konceptet för polishus.

”I projektet tog vi hänsyn till personalens önskemål. Arbetstagarna kommenterade planen och berättade vad de önskade av den nya arbetsmiljön “, säger Juolevi.

När renoveringen inleddes var personalen tvungen att flytta igen, eftersom det också uppstod problem med inomhusluften i de tillfälliga lokalerna.

”Även de tillfälliga lokalerna reparerades, men situationen förbättrades inte. Vi flyttade till stadens västra del till universitetets campus. Ständiga flyttningar var naturligtvis en belastning för arbetsgemenskapen”, säger biträdande polischef Marko Nyyssönen.

De anställda anpassade sig till situationen, men det uppstod också andra svårigheter.

”I ett skede fanns inga förvaringsutrymmen för fordonen, så polisbilarna var parkerade utomhus. Vid köldknäppar kunde det uppstå problem med att starta fordonen.”

Ny början i förnyade lokaler

Nu är de anställdas ständiga flyttningar definitivt förbi. Personalen fick flytta in i de nya lokalerna i mars 2018.

Efter den fullständiga totalrenoveringen fanns det nästan inget kvar av det gamla. Entréhallarna förnyades, och genast efter ytterdörrarna finns en metalldetektor. Väggarna målade i vitt och mörkblått och ser glänsande nya ut. De anställdas omklädningsrum är målade med en blå färg som påminner om polisens typiska färg. Tekniken i mötes- och förhörsrummen har uppdaterats med modern teknik och också polisfängelsets lokaler har byggts om.

Många villmanstrandsbor ansåg först att det övergivna polishuset mitt i staden borde ha rivits helt och hållet. En del anställda var av samma åsikt.

”Polishuset finns på en bra plats, byggnaden ansluter sig till Villimiehenkatu nedtill och till Kansalaistori upptill. Det hade varit besvärligt att riva byggnaden, och polishuset är också en del av ämbetsverkskvarteret. När huset är mitt i staden väcker det förtroende och skapar en känsla av trygghet”, är Timo Juolevis motivering till att man inte rev byggnaden.

En styrgrupp hade den beslutande makten i projektet. I den fanns utöver Timo Juolevi dessutom Jyrki Reinikainen, regiondirektör för Senatfastigheter i Östra Finland, kundchef Jan Takkinen, representant för Polisstyrelsen och ledningen för polisinrättningen i Sydöstra Finland. Gruppen kom bland annat överens om möten som gällde renoveringen samt om besiktningar som personalen fick göra flera gånger.

Under totalrenoveringen revs både byggnadens fasad och allt organiskt material och all isolering. Endast betongskalet fick bli kvar eftersom det var rent.

Timo Juolevi uppger att det under renoveringen framkom att det till exempel fanns fukt i stenullsisoleringen.

”Vi undersökte inte desto mera det material som avlägsnades, eftersom allt gick till soptippen. I renoveringen deltog en inneluftsexpert och vi satsade på fuktkontroll och städning på byggplatsen. Vi gav ytorna tid att torka, och byggnaden renoverades under väderskydd.”

Alla ytmaterial i det nya polishuset är nu av utsläppsklass M1. M1-märkningen av byggnadsmaterial visar att materialet är utsläppssnålt och att produkterna har testats i ett opartiskt laboratorium.

Under renoveringen hölls polishusets anställda uppdaterade och även företagshälsovården och företagssköterskan gick runt på byggarbetsplatsen. Enligt Juolevi var i synnerhet kommunikationen under projektet lyckad. Senatfastigheter och Polisstyrelsen strävade efter systematisk kommunikation, där man snabbt reagerade för att slippa rykten och farhågor.

”Vi genomförde undersökningar av inomhusluften och informerade de anställda om dem. Vi åskådliggjorde med foton och videor vad som händer under de olika arbetsskedena. Vi ville tydliggöra att vi gör en ny och sund byggnad.”

Biträdande polischef Marko Nyyssönen anser att de anställdas misstankar i anslutning till projektet minskade tack vare infomötena.

”Åsikterna förändrades så småningom, när personalen såg att allt det gamla rivs.”

Från små kontorsrum till aktivitetsbaserade lokaler

Under renoveringen omvandlades en stor del av de små kontorsrummen till aktivitetsbaserade lokaler. Det finns nu 18,3 kvadratmeter kontorslokaler per årsverke och sammanlagt 38,6 kvadratmeter per årsverke. Polishuset utbyggdes med några hundra kvadratmeter i det närliggande ämbetshuset. Också till exempel lokalerna för teknisk undersökning och garaget är större än tidigare.

I februari 2019 görs den första årsinspektionen, då är det fortfarande möjligt att korrigera små brister. Enligt Nyyssönen har det nya polishuset i huvudsak fått bra respons. Alla är glada över att vi inte längre behöver flytta.

”Det moderna genomförandet, de öppna arbetsrummen, den goda akustiken och den uppdaterade utrustningen har fått beröm.”