Farväl till kvalmiga arbetsplatser

Besiktaren går målmedvetet till fastighetens maskinrum och stannar vid ventilationsapparatens filterkammare. Han tar inte loss filtren, utan tittar endast på dem.

Så här börjar besiktning av inomhusluften i Senatfastigheter. Då besiktaren undersöker ventilationen, tittar han om filtret har fästs tätt eller om det släpper in orenad utomhusluft i huset. Ett filter som är helt och regelbundet bytts ut samt har fästs tätt får maximala fem poäng. Ett filter som fästs tätt, men som inte blivit utbytt på en lång tid får tre poäng. Ett defekt eller fel installerat filter får en poäng, vilket innebär omedelbart behov av reparation.

Hittills har i experimentet besiktats drygt 50 fastigheter runt om i landet. Utöver ventilationen granskar besiktarna fastighetens konstruktioner. I fråga om ventilationen poängsätter besiktaren 14 punkter och i konstruktionerna 20 punkter.

Det totala resultatet blir besiktningens betyg. De som utför inomhusluftsbesiktningen ska ha kompetens inom ventilationsbranschen och byggnadsteknik samt en bygghälsoexperts behörighet.

Snart besiktas fastigheter som bilar

Senatfastigheter är i Finland en föregångare inom hantering av inomhusluft och har arbetat med ärendet redan i årtionden. År 2016 använde affärsverket för reparationer i anslutning till inomhusluft 30 miljoner euro. I fortsättningen kommer det att lyfta fram inomhusluften i en central roll då lokaler byggs eller gamla repareras. Därigenom kan eventuella fel som påverkar inomhusluften helt undvikas.

Projektet med besiktning av inomhusluften leds av Anne Korpi, specialist på inomhusförhållanden, och hon väntar ivrigt på resultat av experimentet.

”Vår nya modell är som bilbesiktningar. För att man ska kunna påstå att ett hus är i gott skick, måste det besiktas. Om reparationsbehov upptäcks, ska de delar som underkänts i besiktningen sättas i skick och kontrolleras med en kontrollbesiktning.”

Om pilotexperimentet lyckas upptäcka potentiella problem med inomhusluften, tror Korpi att det nya verksamhetssättet uppmuntrar också andra fastighetsägare att göra förebyggande besiktningar av inomhusluften.

”Det här är en enkel och kostnadseffektiv modell. Ett bra resultat i inomhusluftbesiktningen är också ett säljargument, när en kund väljer nya lokaler.

I Finland har inomhusluften blivit ett allmänt bekymmer och diskussionsämne. Exempelvis enligt en lokalitetsutredning som Helsingfors undervisningsnämnd låtit utföra hade endast ett gymnasium inomhusluft som var godkänd.

Dålig inomhusluft kan leda till trötthet och symptom av allergi och astma.  I värsta fall kan det leda till sjukdomar och behov av att flytta till helt nya lokaler.

Sensorer följer upp inomhusluften automatiskt

Anne Korpi har arbetat med inomhusluft under hela sin karriär, först vid universitetet i Kuopio som forskare och sedan vid Finlands Universitetsfastigheter. Hos Senatfastigheter har hon varit i två och ett halvt år. Hon leder Siti-gruppen som består av 17 anställda på Senatfastigheter och som är intresserade av inomhusluftärenden. Gruppen skapar och förenhetligar rutiner för inomhusluft i Senatfastigheter.

”Tidigare hade vi olika rutiner exempelvis i situationer, där arbetstagaren lider av dålig inomhusluft, men man hittar inte någon klar orsak till symptomen.”

Nu finns för sådana situationer exakta anvisningar. På Senatfastigheters ansvar är att utreda byggnadstekniska faktorer och hur ventilationen fungerar, därefter får företagshälsovården, lokalens användare och dennas arbetsgivare fundera på lösningar. Senatfastigheter ger dem stöd i detta.

”Vi tar inomhusluftsärenden på allvar och vi vill på förhand förhindra att problem uppstår.

Vid uppföljningen av kvaliteten på inomhusluften utnyttjas också den senaste tekniken, exempelvis sensorer som självständigt mäter inomhusluften och sänder informationen via nätet till servicebolaget. Redan i 70 av Senatfastigheters objekt har installerats sensorer, som kontinuerligt mäter tilluften och temperaturen på inomhusluften. Vid behov kan sensorerna också mäta luftfuktigheten i rummen och lufttrycket.

”Information om förändrade förhållanden förmedlas automatiskt till fastighetsservicen, som vidtar åtgärder. Detta kommer snabbt att bli mer allmänt hos oss”, säger Korpi.

I restauranger har många vant sig vid att genom Oiva-smileys kolla nivån på hygienen. Anne Korpi tror att också inomhusluften kommer att få en egen mätare.

Sannolikt kommer mätaren att basera sig på besiktningsbetyget, en kontinuerlig uppföljning av förhållandena och på användarnas erfarenheter. På bedömningen inverkar också den kvalitetsbedömning som fastighetsskötseln och städningen gör. Betyget visar för dem som arbetar i lokalen, att man håller koll på fastigheten och också vidtar åtgärder.