Tidigare var skrivbordet fullt med gula post it-lappar. Nu börjar Lukes specialforskare Riikka Keskinen arbetsdagen i Jockis från rent bord på ett fräscht flexkontor. ”De nya lokalerna är rofyllda och möjliggör koncentration – även om många i början oroade sig för att det skulle bli tvärtom.”
Väggen med foton av ett somrigt åkerlandskap, de eleganta moderna möblerna och de fräscha färgerna välkomnar specialforskare Riikka Keskinen till en ny dag på arbetsplatsen vid Naturresursinstitutets verksamhetsställe i Jockis.
Ännu för ett tag sedan gav huvudbyggnaden Planta på campusområdet ett lite slitet intryck. Lokalerna påminde om gångna årtionden: inredningen och färgskalan var från tiden före datorer, och de långa korridorerna med tegelväggar kantades av otaliga arbetsrum.
”Planta byggdes kring 1970–1980-talet. Möblerna var gammal Billnäs och kontorsmöbler som samlats med tiden”, berättar Keskinen.
Nu är intrycket allt annat än brokigt. Väggar revs när lokalerna renoverades våren och hösten 2017 till ett modernt flexkontor. I Jockis arbetar 300 forskare och sakkunniga, varav 125 i Planta. De flyttade in i de nya lokalerna i december 2017. Dessutom används lokalerna av personer som arbetar på distans.
”Lokalerna blev finare än vad någon av oss kunnat föreställa sig. Vi fick ju ta del av arkitektens ritningar, men de nya lokalerna blev ändå en positiv överraskning. Det bästa är att lokalerna är rymliga, öppna och ljusa. Den nya arbetsmiljön har varit en av de största förändringarna i mitt sätt at arbeta.”
Fototapeterna i Plantas entréhall och övriga lokaler presenterar Naturresursinstitutets verksamhet och den finländska landsbygden (bilden ovan).
Riikka Keskinen analyserar mineralämnen på laboratoriet. Laboratorierna fick endast en lätt renovering. En mer omfattande totalrenovering planeras (bilden nedan).
Riikka Keskinen har arbetat vid Luke och dess föregångare Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi MTT i närmare tio år. Hon anser att det egentliga forskningsarbetet inte har förändrats så mycket under denna tid jämfört med arbetsmiljön.
”Stora steg är digitaliseringen och även övergången till flexkontor – forskare börjar komma ut ur sina kammare.”
Keskinen studerade på agroforstvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet med jordbrukskemi och -fysik som huvudämne. Sedan 2009 har hon varit forskare, sedan äldre forskare och nu specialforskare i Jockis. Vid sidan av universitet är arbetsplatsen där omfattande vetenskaplig forskning bedrivs inom agrikultur.
”Ibland tar jag fältprover och ibland arbetar jag på laboratoriet. Oftast sitter jag dock vid datorn och skriver rapporter och vetenskapliga artiklar, läser och planerar mitt arbete. För närvarande deltar jag i fem projekt som anknyter till växtnäring, jordmånens näringsekonomi och gödsel. Ett exempel är biokolundersökningen där vi undersöker hur kol inverkar på åkrar.”
Riikka Keskinen som fötts i Åbo och vuxit upp i Helsingfors har trivts väl i Jockis.
”Jag var inte urban och hade alltid velat bo i landsbygden. Jag slutförde min doktorsavhandling här i Jockis och doktorerade 2013.”
Före renoveringen av Planta delade Keskinen arbetsrum med forskningsingenjör Johanna Nikama. Den största skillnaden jämfört med förr är att otroligt mycket onödiga saker samlades i de många höga skåpen. Även en massa artiklar och papper samlades på borden.
”Man gick inte bara igenom pappren även om materialet kunde vara mycket gammalt. Jag brukade också anteckna ärenden på post it-lappar, och mitt bord var nästan helt gult. Därför kunde inte ens städaren rengöra bordet, och det var rätt dammigt.”
Riikka Keskinen blev vän med forskningsingenjör Johanna Nikama (till vänster), när de under närmare tio år delade arbetsrum (bilden ovan).
På det nya flexkontoret har varje medarbetare ett låsbart skåp med knappt fem meter hyllutrymme. ”Det räcker utmärkt”, säger Riikka Keskinen. Många möbler, bland annat de gråa skåpen har kommit till Jockis från det gamla verksamhetsstället i Vallgård (bilden nedan).
Riikka Keskinen anser att det bästa med det nya flexkontoret är att arbetet kan påbörjas från tomt bord varje morgon. I stället för de arbetsrum som revs i samband med renoveringen byggdes tre större arbetslokaler där varje lokal har e-skrivbord och plats för 24 personer. Dessutom finns det flera mindre lokaler med plats för ca tio personer.
Det finns inga bestämda platser, utan när man kommer till jobbet kan man välja vilken ledig plats som helst.
”Det här passar mig bra. Det är mindre stressande när man inte har ett papperskaos bredvid. Först går jag igenom dagens schema, väljer plats och justerar datorn. I allmänhet trivs jag på i de allmänna arbetslokalerna.”
Dessutom har Planta tysta lokaler, mindre rum projektrum, mötesrum och i mitten ett ljust kafferum med glasväggar.
Enligt Keskinen ger flexkontoret arbetsro i rentav ännu högre grad än det gamla kontoret med arbetsrum – även om många i början oroade sig för motsatsen.
”De gamla rummen hade dålig ljudisolering, vilket resulterade i pågående bakgrundsbuller. Det besvärligaste var att det inte fanns alternativa lokaler, utan arbetet skulle utföras i arbetsrummet. Om man fick ett telefonsamtal eller ett Lync-möte kunde man inte gå till ett annat ställe. När man hade privatsamtal blev man tvungen att hitta en annan plats än det gemensamma arbetsrummet.”
”Nu kan man ha Lync-möten i privata utrymmen. Om man måste lämna papper om projekt på bordet för flera dagar kan man boka ett projektrum.”
”Arbetsergonomin förbättrades tack vare e-skrivborden. En annan nyhet är att varje arbetsplats har två fasta skärmar”, berättar Riikka Keskinen (bilden ovan).
Enligt Lukes nya koncept bevaras en del av platsens historia på varje verksamhetsställe. I Planta finns bland annat ett projektrum med president Urho Kekkonens stol och andra antika möbler (bilden nedan).
Enligt Keskinen har flexkontoret lett till att man synat sina arbetsrutiner.
”Alla var inte nöjda med att avstå från arbetsrummen. Själv vill jag ibland ändra på arbetsrutinerna – få ny drive. När renoveringen planerades var jag en av dem som talade för planerna och tänkte att det här kan leda till något bra.”
Efter flytten i december blev stämningen snabbt positiv i Jockis.
”Det fanns så klart små problem i början. Det tar sin tid att lära sig att använda de nya fina lokalerna och få ut det bästa av dem. Förändringen är dock ett framsteg. Jag tror att de flesta tänker så.”
Keskinen säger att de nya lokalerna har gett ny energi.
”Dynamiskhet piggar upp. När det finns folk runt omkring som knackar på datorerna upplever jag verklig arbetsglädje. Om jag arbetat i ett tyst rum i några dagar börjar jag längta efter människor.”
Enligt Keskinen har det sociala umgänget ökat.
”Jag hör här till teamet för jordgrundens ekosystem. Tidigare fanns det flera kafferum i huset. Nu samlas vi i ett kafferum, vilket innebär att man även kommunicerar med personer från andra forskningsområden och förvaltningen.”
Bland teman i de tysta rummen kan man välja ett som passar ens stämning för tillfället. Ett av Riikka Keskinens favoritrum är det maritima rummet i vars soffa det är skönt att slå sig ner för en stund med datorn (bilden ovan).
Rödtegelbyggnaden Planta representerar 1970- och 1980-talets arkitektur. Byggnaden i två våningar på det gröna campusområdet i Jockis inhyser nu ett modernt flexkontor (bilden nedan).
De nya arbetsrutinerna och effektiviseringen av användningen av lokalerna var målet när Naturresursinstitutets verksamhetsställe i Jockis totalrenoverades våren 2017.
Väggar revs när Senatfastigheter som äger byggnaderna på campusområdet i Jockis ändrade huvudbyggnaden Planta till ett fräscht flexkontor. Forskarna, laboranterna och personalen inom ekonomi- och personaladministration samt kommunikation flyttade in i de nya lokalerna i december 2017.
”Vi ville förnya arbetsrutinerna och även följa statens lokalstrategi som fokuserar på flexkontor och effektivisering av lokalanvändningen. Samtidigt sjönk hyreskostnaderna”, berättar specialsakkunnig Marjo Alitalo som leder Lukes omfattande lokalprojekt.
Effektiviseringen av lokalanvändningen berodde också på fusionen 2015. Luke bildades när Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi MTT, Skogsforskningsinstitutet Metla, Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet VFFI samt statistiktjänsterna vid jord- och skogsbruksministeriets Informationstjänstcentral Tike sammanslogs.
Före renoveringen av Planta var personalen i Jockis utspridd i sex byggnader på campusområdet. Förvaltningen fanns i den gamla nyklassiska byggnaden på Jockis gård och den övriga personalen i den närliggande miljön.
”Nu arbetar största delen av personalen i Planta. Det finns fortfarande lite laboratorieverksamhet och kontorslokaler i två andra byggnader”, säger Alitalo.
Marjo Alitalo är glad över responsen av personalen enligt vilken det är trevligt att komma på jobb till de nya och ljusa lokalerna.
”Samtidigt som vi flyttade in i flexkontoret blev rutinerna för distansarbete friare. Våra medarbetare, liksom jag själv, kommer gärna till Planta. Lokalerna är trivsamma och stöder olika slags arbetsrutiner. Även de ergonomiska frågorna är säkert bättre än hemma, till exempel tack vare e-skrivborden.”
Efter Vik i Helsingfors är Jockis Naturresursinstitutets näst största verksamhetsställe.
Alitalo berättar att man vid renoveringen av Planta följde ett nytt kontorskoncept. Luke har nu tio flexkontor. Enligt Alitalo saknas ännu två, men kontoren i Rovaniemi och Uleåborg kommer snart att renoveras enligt samma koncept.
”Lukes varumärke är starkt närvarande i inredningen: när du kommer in vet du att du kommit till Luke på vilket verksamhetsställe du än är.”
Detta intryck stärks av de fräscha färgerna i Lukes logotyp, turkos och orange och de imponerande fototapeterna.
”I entréhallarna använder vi alltid foton av människor i arbete. På väggen i entréhallen i Jockis finns bilder av våra forskare på åkrar. I de tysta rummen och projektrummen skapas stämningen av teman kring den finska naturen och forskningen: på ett foto finns till exempel en kalv och på ett annat kornax.”
”Förberedelser inför exceptionella omständigheter blev ett centralt mål från och med februari 2022. Vi stöder starkt våra kunder i den förändrade situationen", säger Tuomas Pusa, operativ direktör på Senatfastigheter.
I den här artikeln berättar vi om vitt byggnadsdamm, grått rumsdamm och de medel som används vid städning, så att solljuset inte avslöjar tjocka dammoln.
När två eller flera ämbetsverk sammanförs, vad händer då? En gemensam arbetsmiljö. Varför görs de och vilken nytta ger de? Kundchefen för Senatfastigheter Karin Hukkanen och chefen för kundrelationsgruppen Ari…
De gemensamma lokalerna väckte till en början tvivel i ämbetshuset i Borgå, men nu känner skattetjänstemän och lantmätare redan stolthet och glädje över sina moderna arbetslokaler. Skattebyråns Pirjo Vainio och…
Lantmäteriverket och Skatteförvaltningen är smidiga föregångare inom statsförvaltningen – i båda ämbetsverkens lokalstrategier inskrevs nya arbetssätt och allaktivitetsmiljöer redan för nästan tio år sedan. Nu arbetar 95 anställda vid ämbetsverken…
Senatfastigheter har minskat sina miljökonsekvenser under flera år, till exempel genom att minska energiutsläppen från sina fastigheter med över 70 procent. Den pågående förändringen inom arbetssätten – övergången till distansarbete…
Vem ansvarar för inomhusluften, tar man oron på allvar, har vi särskilt många problem? Anne Korpi, specialsakkunnig på inomhusförhållanden hos Senatfastigheter, besvarar frågor och ger råd om hur man ska…
Under coronapandemin förvandlades många hem till ett kontor. Senatfastigheters inneluftsexperter ger fem tips som det lönar sig att beakta när man arbetar på distans.
Som ett resultat av samarbetet mellan inomhusluftsexperten Jenni Kotilainen och fastighetschef Mikko Rissanen kommer Senatfastigheters mål att uppnå god inomhusluft allt närmare. Liknande effektiva arbetspar finns i statens lokaler på…