Anvisning för Senatens värdeobjekt
Senatfastigheter har en central roll när det gäller att värna om statens byggnadsarv. Omkring 750 av de byggnader som vi förvaltar är officiellt skyddade. Bland de skyddade objekten finns bland annat statliga ministeriers och ämbetsverks förvaltnings- och kontorsbyggnader, kulturbyggnader, museer och våra medeltida slott.
Utöver skyddade byggnader har som s.k. frivilligt skyddade objekt valts ett antal objekt som inte är officiellt skyddade, bl.a. områden inom försvarsförvaltningen och nyare byggnadsbestånd. De sköts enligt samma principer som skyddade byggnader.
Vi ser till att värdet på de fastigheter som vi förvaltar bevaras i enlighet med principerna om samhällsansvar. Genom rätt tajmade och dimensionerade reparationer ser vi till att både objektens arkitektoniska och kulturhistoriska värden bevaras och att lokalerna kan användas kontinuerligt. Kontinuerlig användning ger en ekonomisk grund för underhåll och reparation av byggnader.
Vi har skrivit in principerna för skötseln av värdeobjekt i de riktlinjer som vi har förbundit oss att följa. I frågor som gäller skydd har vi ett nära samarbete med Museiverket.
Samarbete med Museiverket
Museiverket är inom statsförvaltningen sakkunnigmyndighet för det byggda kulturarvet och den byggda kulturmiljön. Museiverket är en central partner för Senatfastigheter när det gäller att identifiera och värna om byggnadsarvet. Museiverket kontaktas i god tid före renoveringsprojekt och försäljning. Också i frågor som gäller underhåll anlitar Senatfastigheter Museiverkets sakkunskap.
Museiverket och Senatfastigheter har ingått ett samarbetsavtal där samarbetsområdena definieras närmare. Samarbetsgruppen sammanträder 3–4 gånger om året för att behandla aktuella ärenden och projekt.
Sakkunskap som behövs i värdeobjekt
I utrednings-, planerings- och genomförandeuppgifter för värdeobjekt anlitas aktörer som är insatta i historiska objekt, eftersom det är fråga om ett område som kräver specialkompetens. En viktig sakkunnigpartner är också Museiverket. För att underlätta beställningar har ramavtalspartner konkurrensutsatts för värdeobjekt:
• Konsulter inom byggnadshistoria
• Restaureringsarkitekter
• Restaureringsentreprenörer
• Konserveringsentreprenörer.
Utredningar och undersökningar
I historiska objekt behövs det mer än vanligt olika utredningar och undersökningar som kartlägger utgångsläget. Dessutom bereder man sig på ytterligare undersökningar på byggplatsen. Utöver sedvanliga byggnads- och hustekniska konditionsbedömningar och undersökningar kan det behövas bl.a.
• utredning om byggnadshistoria
• undersökningar av färger och ytor
• skadekartläggningar (fasader, dekorativt målade ytor)
• mätdokumentation (laserskanning, fotogrammetri)
• inventeringsmodell.
De arbeten som utförs i slutet av projektet dokumenteras omsorgsfullt. Resultatet kan vara en reparations- eller restaureringsrapport, en konserveringsrapport eller en dokumentation av byggarbetsplatsen. Dessutom samlas allt material som uppkommit under projektet i en projektbank. På detta sätt får kommande reparatörer informationen som grund för nästa reparationsomgång.
Senatfastigheter publicerar på sin webbplats byggnadshistoriska utredningar och även övriga rapporter som är framlagda för alla.
Skötsel och underhåll
Ett kontinuerligt underhåll av värdeobjekt är särskilt viktigt. Reparationer och underhållsåtgärder som vidtas i rätt tid minskar behovet av större reparationer och håller byggnaden i användbart skick.
I fråga om alla skyddsobjekt som varaktigt bevaras hos staten strävar man efter att låta göra en byggnadshistorisk utredning eller kulturmiljöutredning som bakgrundsinformation om underhållsprojekt. Samtidigt kan byggnadshistoriskt material samlas in för olika objekt i projektbanksystemet BEM.
I ett värdeobjekt kräver till exempel fasadreparationer, fönsterrenovering och förnyande av yttertaket undersökningar, kunskap om historia och traditionella material, sakkunniga restaureringsplanerare samt ett eventuellt utlåtande från Museiverket. Om objektet har t.ex. värdefulla prydnadsmålningar på insidan eller andra byggnadsdelar som kan jämföras med konstverk, följs deras skick regelbundet upp och vid behov beställs en konserveringsomgång.
Reparationsprojekt
De åtgärder som riktar sig till värdeobjekt planeras och genomförs i samarbete med museimyndigheter och andra myndigheter. En representant för Museiverket ombeds delta redan under projektplaneringen av reparationsprojektet. På så sätt inleds planeringen redan från början i en riktning som bevarar kulturhistoriska värden. Huvudplaneraren är under hela projektet kontaktperson i Museiverkets riktning.
Vid valet av planerare och entreprenörer förutsätts tidigare erfarenhet av historiska byggnader och traditionella material samt arbetsmetoder. Den erfarenhet som krävs visas till exempel genom motsvarande referenser. Vid konkurrensutsättning av entreprenader kan det också ställas motsvarande minimikrav på arbetsledningen.
När ett värdeobjekt har ändringsbehov som hänför sig till dess funktioner eller användningsändamål, beaktas byggnadens historia och särdrag i lösningarna. Målet är att bevara en befintlig lokallösning eller för byggnaden typisk lokallösning, material och konstruktioner. Ändringarna görs i lokaler av sekundär betydelse och i lokaler som redan tidigare har ändrats.
Vid reparation av värdeobjekt iakttas principerna för bevarande reparation. Avsikten är att i så stor omfattning som möjligt bevara byggnadsdelar och byggnadsmaterial. Vid reparationer används likartade konstruktioner och material. De konstruktioner och ytor som ska bevaras skyddas så att de inte skadas under byggtiden.
Vid reparationer iakttas anvisningar och principer som anges i Museiverkets reparationskort. Entreprenörerna ska behärska användningen av traditionella material och arbetsmetoderna.
Vid planeringen av konstruktioner och hustekniska system utgår man från att befintliga system och konstruktioner förbättras och att verksamheten och säkerheten säkerställs. Vid förnyandet av de tekniska systemen strävar man efter att utnyttja befintliga rutter. I lösningarna bereder man sig på kommande ändringar.
Ändring av användningsändamål eller ny lokallösning
I värdeobjekt strävar man i första hand efter att bevara en användning som motsvarar den nuvarande, så att man kan undvika stora förändringar. Avsikten är att valet av ett nytt användningsändamål för värdebyggnader ska göras utifrån byggnadens egenskaper så att det nya användningsändamålet inte äventyrar skyddsvärdena. Avsikten är att anpassa de nya funktionerna till principerna för gamla rumslösningar och konstruktioner.
I enlighet med statens lokalstrategi kan man i fråga om värdeobjekt vara flexibel i fråga om målen för lokaleffektiviteten. Till exempel praktfulla trappor och salar eller breda korridorer tas inte med vid beräkningen av rumseffektiviteten.
Vid effektiviseringen av användningen av lokaler föredras enkla och rimligt dimensionerade lösningar. En ökning av antalet personer i en lokal leder lätt också till ett ökat behov av ventilation, vilket kan orsaka onödiga ändringsarbeten i en byggnad i gott skick.
Fastighetsutveckling och försäljning av värdeobjekt
Tillbyggande och kompletteringsbyggande i kulturhistoriskt värdefulla områden och i närheten av skyddade byggnader genomförs med respekt för dessa byggnader och kulturmiljöer och med främjande av deras bevarande.
Vid försäljning av fastigheter med skyddsvärden förutsätts att den blivande ägaren iakttar Museiverkets anvisningar om renovering och skydd av byggnader.